Hjälp barnen köpa bostad

För många unga är köp av bostad det enda sättet att komma in på bostadsmarknaden. Men de nya reglerna kring kontantinsats kan dock sätta rejäla käppar i hjulen. Här år du tips på hur du kan hjälpa barnen att köpa sin första bostad.

I dagens läge är det inte så lätt att ta sig in på bostadsmarknaden och den tid då man enkelt kunde få en hyresrätt är förbi. Om du har barn och vill hjälpa dem att köpa sin första bostad finns det några bra sätt att gå tillväga. Vissa innebär större risk än andra och du bör överväga de olika alternativen innan du beslutar dig för vilket som är bäst.

När det gäller överenskommelser inom familjen kan det vara extra viktigt att skriva avtal om det man kommit överens om. I synnerhet gäller detta om det finns flera barn i familjen och om man är mån om att alla ska behandlas rättvist. Livssituationer ändras och det som en gång sagts kan vara svårt att bevisa i efterhand – och ett tydligt avtal undanröjer alla tvivel.

  1. Hjälp till med kontantinsatsen

Många ser det som självklart att hjälpa till med kontantinsatsen och det är inte ovanligt att snälla föräldrar belånar sin egen bostad, för att kunna hjälpa barnen. Som mest kan man låna 85% av den tilltänkta bostadens värde, så 15% måste alltså finansieras på annat sätt. Här gäller det dock att tänka sig för, så att man inte tar på sig mer än vad man klarar av.

Är du ensam kan det vara mer riskabelt att låna ut pengar, då belåning av egen bostad kan påverka den egna bostadskostnaden rejält, vid en räntehöjning. 15 % kan låta lite, men för en bostad som kostar 2 miljoner handlar det om 300 000 kr. Finns det flera barn i familjen och alla ska få samma möjlighet kan det bli en stor summa i slutänden.

Om du vill låna ut pengar till kontantinsatsen bör ett skuldebrev upprättas. Det är lätt att tänka att ett muntligt avtal räcker och många gånger gör det kanske det. Men vad händer om ditt barn separerar, skiljer sig eller skaffar ny partner? Och vad händer om meningarna går isär om vad som verkligen sagts?

Ett skuldebrev fungerar som ett kvitto och reglerar de olika parternas ansvar och vad som ska gälla. Vilken ränta ska gälla, när ska återbetalningen ske och hur ska den gå till? Sådant bör vara glasklart, för att undvika problem och konflikter senare. Bara för att man är familj ska man inte vara för ”snäll” och tänka att allt ordnar sig. Sådan naivitet kan skapa osämja och splittring.

  1. Bli medlåntagare

Genom att bli medlåntagare kan du ge barnet bättre lånevillkor och underlätta för att få även större lån godkända. Tänk dock på att om barnet inte amorterar och betalar räntan är du som medlåntagare fullt ansvarig – vilket innebär att du kan bli tvingad att betala i barnets ställe. Du bör alltså inte vara ”snäll” och ställa upp på större lån än vad barnet kan klara av att betala.

Om det är svårt att få studentbostad kan en bostadsrätt vara en klok investering. Åtminstone i lite större städer, där bostadsmarknaden är stabil och där man kan förvänta sig ett fortsatt sug efter mindre lägenheter. Genom att köpa en välplanerad bostad med hyfsat läge och förvalta den väl under några år kan man sannolikt plocka ut en vinst när lägenheten säljs vidare.

Tänk på att om barnet blir sambo bör samboavtal skrivas, så att det finns skrivet svart på vitt vem som köpt lägenheten. Ett regressavtal kan också vara bra och används för att tydliggöra hur låntagarna ska ansvara för lånet sinsemellan. Genom att ha överenskommelser på pränt minskar risken för missförstånd och framtida problem som kan leda till missämja.

  1. Gå in som delägare i bostaden

En tredje möjlighet är att du blir delägare och äger bostaden tillsammans med ditt barn. Då bestäms i förhand hur stor del varje part ska äga och hur stor del av kontantinsatsen var och en ska bidra med. Här finns inga regler, utan det gäller att hitta en överenskommelse som båda parter är nöjda med.

Ett avtal bör skrivas på det man kommit överens om och ofta din bank bidra med rådgivning och synpunkter. För att ägandet ska fungera bra i praktiken måste de ekonomiska bördorna fördelas på ett lämpligt sätt, så att betalningarna flyter på. Ett regressavtal kan även här vara aktuellt, för att reda ut ansvars- och ägandeförhållandena.

Eftersom solidariskt betalningsansvar gäller är det viktigt att vara medveten om att alla delägare har ansvar för hela lånesumman. Tänk också på att om barnet sedan ska ta över ansvaret och ägandet helt kan detta utlösa skatteeffekter som reavinstskatt. Att bli delägare kan vara en bra investering. Så länge prisutvecklingen på bostäder är god finns det chans till vinst vid en senare försäljning.

Viktigt att tänka på

Det bästa sättet att undvika problem är att förebygga dem så gott det går. Även om man anser sig ha en utmärkt relation bör man komma ihåg följande: Att skriva avtal betyder INTE att man misstror den andra parten. Ett avtal skrivs för att man respekterar den andra parten och för att man vill väl. För vem tjänar på att det en dag uppstår oklarheter kring ägande, skuld eller arvsrätt?

Visst kan man driva en rättsprocess i efterhand om det skulle behövas, men det är både dyrt och tidskrävande. Människor och livssituationer ändras med åren och saker som sagts i förtroende liksom muntliga överenskommelser är svåra att bevisa i en rättssal. Vill du vara säker på att göra allting rätt kan du anlita en jurist för att skriva avtal. Det kostar en slant, men kan löna sig i långa loppet.

Skriv samboavtal om barnet blir sambo

Om ditt barn flyttar ihop med någon bör ett samboavtal skrivas. Detta är särskilt viktigt om bostadsköpet sker i nära anslutning till att de flyttar ihop. Då kan det nämligen tolkas som att bostaden är införskaffade för deras gemensamma, framtida bruk och då kan sambon ha rätt till en del av bostaden ifall de senare skulle bestämma sig för att gå skilda vägar.

Regressavtal och skuldebrev – vad är skillnaden?

Ett regressavtal används vid gemensamma bostadslån och detta avtal är till för att balansera låneansvaret för ett och samma lån mellan parterna. Ett skuldebrev däremot används för att tydliggöra ett skuldförhållande där ena parten har lånat ut pengar till den andra. Har du tagit lån tillsammans med ditt barn är det ett regressavtal som ska skrivas. Om du tar ett lån för att sedan låna ut till ditt barn är det istället skuldebrev som är aktuellt.

Vad krävs för att avtal ska bli bindande?

För att ett avtal ska bli juridiskt bindande måste det följa vissa regler. Ett skuldebrev utgör själva beviset för att någon har lånat pengar av någon annan. Det finns två olika typer av skuldebrev – löpande respektive enkla – och reglerna för dessa kan du läsa om i Skuldebrevslagen. Ett avtal ska alltid undertecknas av båda parter och därefter bör båda få varsin kopia.

Kom ihåg att ett muntligt eller skriftligt löfte om gåva av fastighet aldrig är bindande. Man kan tro att ett skriftligt avtal gäller, men det räcker alltså inte. För att löftet ska bli bindande måste ett gåvobrev undertecknas av båda parter. Gåvobrevet i sig måste också uppfylla jordabalkens krav – annars kan inte lagfarten byta ägare. Detta kan vara viktigt att känna till om du går in som delägare eller köper en fastighet åt ditt barn.